Född 21 februari 1876 i Brännskulla, Hjärsås (L).

Död 15 mars 1948 i Östra Broby (L).

Hanna skickades av sin far till Tyskland och Österike för språkstudier för att hon skulla kunna sköta korresondensen med utlandet i stenverksamheten. Så gott som all sten föräldades i Tyskland.Hanna var liksom fadern poetiskt lagd och publicerade 1895-96 ett antal dikter i Sydsvenska veckobladet och i Svenska Morgonbladet under signaturen Brännskulla-Hanna.

Hanna gifte sig lördagen den 13 juli 1901 med Karl Larsson född 19 januari 1872 i Virestad (G). Han dog den 11 februari 1938 i Östra Broby (L). Hanna var 25 år och Karl var 29 år gammal när de gifte sig. De fick 4 barn tillsammans. Filip 1905-1985, Anders 1907-2003, Ester 1910-1998, Birgit 1913-1998. Hanna blev 72 år och hennes make blev 66 år gammal.

------------------------------------------------------------------

Far Anders Persson

Född 8 januari 1846 i Västraby, Emmislöv (L).

Död 12 februari 1929 i Gårrö, Österslöv (L).

-------------------------------------------------------------------

Mor Sissa Månsdotter

Född 2 november 1842 i Rolstorp, Glimåkra (L).

Död 11 april 1899 i Brännskulla, Hjärsås (L).

-------------------------------------------------------------------

Fiktiv berättelse om Hanna Persson:

Brännskulla-Hanna (1876–1948)

Poet, språkbegåvad, företagskvinna – och en stark kvinna ur den skånska myllan.

Hanna Persson föddes den 21 februari 1876 i det lilla samhället Brännskulla i Hjärsås socken. Hon växte upp i ett hem där både arbete och kultur värderades högt – ett arv från hennes far Anders Persson, en driftig man med affärsanda och konstnärlig ådra.

Anders var verksam inom stenindustrin, en bransch med starka band till kontinenten. För att Hanna skulle kunna hjälpa till med internationell korrespondens, skickade han sin dotter till Tyskland och Österrike för språkstudier – ett ovanligt steg för en ung kvinna på 1800-talet. Men Hanna var inte vilken kvinna som helst.

Ett sinne för språk och poesi

Utöver sina språkkunskaper och administrativa talanger hade Hanna en poetisk ådra, precis som sin far. Hon började skriva dikter och mellan 1895 och 1896 publicerades flera av hennes texter i både Sydsvenska veckobladet och Svenska Morgonbladet, under signaturen "Brännskulla-Hanna" – en självklar hyllning till hembygden.

Dikterna, skrivna i en tid där kvinnors röster ännu var sällsynta i det offentliga rummet, bar spår av hembygdskärlek, livets allvar och en kvinnas inre liv. Att en kvinna från ett litet samhälle i Skåne lyckades göra sin röst hörd i pressen visar på både begåvning och mod.

Familjeliv och ansvar

Den 13 juli 1901 gifte sig Hanna, 25 år gammal, med Karl Larsson, en man från Virestad i Småland, fyra år äldre än hon. Tillsammans fick de fyra barn:

• Filip (1905–1985)

• Anders (1907–2003)

• Ester (1910–1998)

• Birgit (1913–1998)

Familjen levde ett jordnära liv i Östra Broby, men under ytan fanns alltid Hannas bildning, djup och konstnärliga sida. Hon var inte bara maka och mor – hon var en tyst kulturkraft i det lilla, någon som höll både affärer och tankevärld i gång.

Efter makens död 1938 levde Hanna vidare i ytterligare tio år. Hon avled den 15 mars 1948, 72 år gammal. Men hennes ande levde kvar i barnen, särskilt i dottern Ester, som förde vidare den starka kvinnolinje som Hanna själv var en del av.

Ett kvinnoliv utöver det vanliga

Brännskulla-Hanna var bildad, beläst och djärv i en tid då det inte förväntades av kvinnor. Hon levde inte sitt liv i offentlighetens ljus, men hon påverkade världen omkring sig – i tysthet, i skrift, i arbete.

Hon var en brygga mellan det gamla bondesamhället och den moderna världen, mellan stenindustrins tunga arbete och poesins fjäderlätta rytmer. Och även om hennes dikter idag är svåra att finna, så bär hennes namn ännu tyngd där hon verkade – i Brännskulla, i Hjärsås, och i hennes ättlingars minne.