Yrke Hemmafru

Född 21 november 1854 i Myrehuset,Kvittinge, Gryt (L).

Död 18 oktober 1928 i Norra Åsum (L).

Elna gifte sig torsdagen den 30 december 1875 med Anders Andersson född 23 mars 1853 i Träne (L). Han dog den 18 januari 1925 i Norra Åsum (L). Elna var 21 år och Anders var 22 år gammal när de gifte sig. De fick 4 barn tillsammans. Emma 1876-1877, Oskar 1879-1931, Hilma 1882-1899, Axel 1886-1951. Elna blev 74 år och hennes make blev 72 år gammal.

---------------------------------------------------

Far Per Bengtsson 

Född 27 september 1811 i Grästorp 1, Gryt (L).

Död 24 maj 1881 i Kvittinge 30, Gryt (L).

---------------------------------------------------

Mor  Bengta Månsdotter

Född 22 maj 1818 i Sörby (L).

Död 31 januari 1874 i Kvittinge 30, Gryt (L).

-------------------------------------------------

Fiktv berättelse om Elna Persdotter:

Elna Persdotter – Hemmafrun från Gryts socken som bar en familj genom både glädje och sorg
Ett liv präglat av plikt, hjärta och den skånska myllans rytm

Elna Persdotter föddes den 21 november 1854 i Myrehuset, Kvittinge, Gryt. Hon var dotter till Per Bengtsson, en bondson från Grästorp, och mamma Bengta Månsdotter från Sörby. Från tidig ålder blev Elna formad av landsbygdens naturliga rörelse – årstider, arbete och gemenskap grunden för hennes liv.

Ett liv byggt på kärlek och ansvar

Den 30 december 1875 – en kall vinterdag – gifte sig Elna med Anders Andersson från Träne, bara 21 år gammal. Anders, ett år äldre, blev hennes livspartner i både vardag och prövningar. Som hemmafru blev Elna grundstenen i familjen. Hemmet blev centrum för kärlek, trygghet och ordning.

Glädje blandat med sorg

Tillsammans fick Elna och Anders fyra barn: Emma, Oskar, Hilma och Axel. Glädjen vid ett barns första leende följdes av tomheten när ett annat slocknade. Emma dog redan efter det första året, och Hilma följde 1899 vid sjutton års ålder. Sorgen var djup, men Elna höll familjen samman – med mammas hjärta, trots att det brast då och då.

Ett liv i norra Åsum

Efter giftermålet slog paret sig slutligen ner i Norra Åsum, där de byggde ett liv för sina barn. Där började Elna skapa sitt arv – hon bakade, sydde, odlade grönsaker, läste bibeln och lärde sina barn att vara människliga, arbetsamma och stå upp för sig själva.

När Anders dog 1925, efter nästan femtio års äktenskap, var det som om ett kapitel stängdes. Men Elna vägrade återvända ensam. Hon fortsatte leva sina sista år i Norra Åsum – omgiven av barnens barn, minnen och bostadens djuprotade lugn.

Den 18 oktober 1928 somnade hon in, bara några veckor före sin 74-årsdag. I sitt liv hann hon uppleva den tekniska omdaning som elektricitet och telefon innebar för bygderna. Men hon förblev sig själv – jordnära, mild, tyst men aldrig svag.

Elna Persdotter var kanske inte en person i offentlighetens centrum. Men för dem som kände henne var hon allt: mamman som torkade tårar, hjälpte till att bygga, samlade familjen och gav dem kraft att gå vidare. I hennes vardagsliv finns Sveriges historia – ett levt liv som talar om värme, plikttrohet och det tysta hjältedåd det innebär att bära ett hem genom generationer.